Demokratiproblem?

I dag var det sista lektionen med våra 7:or innan jullovet. Och självklart så har vi utvärderat tillsammans. Alla ska ju få säga sitt och vi passar ju på att få tips från våra medarbetare.

Det är lite extra kul att jobba tillsammans med sjuorna. De har verkligen förstått det här med ett entreprenöriellt förhållningssätt:

• Man är kreativ och kommer med egna supersmarta förslag
• Man vill jobba mer utanför skolan
• Man tar ett stort eget ansvar...och det gäller hela gruppen.

Det är en stor förmån att arbeta två pedagoer men med lite större grupper.  Totalt har vi 65 medarbetare på plats när vi har genomgångar ser film och när vi diskuterar. Kanonhäftigt och med en helt otrolig dynamik

När det gäller våra politiker är vi inte längre lika imponerande. Naturligtvis en eloge till de som svarat och till de som tänker vara med på vår workshop. Men i dagsläget har vi tre politiker som inte har hört av sig....och det mest anmärkningsvärda är att man inte ens har öppnat mailet vi skickat.

Snack om ett demokratiproblem.....förtroendevalda som inte ens läser mail som är adresserade till den offentliga politikeradressen. Det har faktiskt gått exakt två veckor sen vi mailade och fortfarande så har man inte ens öppnat vårt meddelande. SKANDAL!

Riktigt där är vi inte än, det går helt enkelt lite trögt.

Nu har vi bokat lokal till slutet av januari när våra medarbetare ska möta kommunens politiker. Vi hade egentligen hoppats på att alla partier som sitter i fullmäktige kunde bidra med en representant. Riktigt där är vi inte än, det går helt enkelt lite trögt.

I dagsläget saknar vi politiker från folkpartiet, vänsterpartiet och kristdemokraterna. Hm, hur ska vi tolka det? Är det så att det bara är en tillfällighet att vi inte lyckas få fler intresserade partier eller är det så att skolan inte är särskilt intressant att samarbeta med?

Att jobba entreprenöriellt utan för skolan betyder ju att vi ibland klampar in i olika verksamheters vardag. Och visst kan det vara så att det inte passar alla gånger, det är vi fullt medvetna om. Men när det gäller våra politiker som pratar så varmt om det entreprenöriella förhållningssättet så blir man lite fundersam. Vill man ta ansvar eller vill man smita undan?

Nu är det inte så att vi tänker ge oss med en ynka liten påminnelse. Nä, vi går till attack igen så klart.

..Om man bara vågar ta första steget....

Vi fick till bra arbetspass idag. Fortsatt coaching för våra 7:or med fokus på delaktighet och bedömning. Ännu en gång får vi bekräftelse på att våra medarbetare känner sig trygga med den formativa bedömningen. Egentligen blir vi inte förvånade eftersom vårt entreprenöriella och formativa upplägg har fungerat och utvecklats under flera år.

Det mest intressanta är att våra medarbetare, som mer eller mindre är uppväxta med det summativa, nu känner en så stor tillit till den formativa bedömningen. Det här ser vi som ett tecken på att pedagogik och bedömning kan utvecklas om man bara vågar ta första steget....

Men det har hänt fler positiva saker under dagen.....fler politiker har tackat jag till mötet mellan våra medarbetare och det politiska etablissemanget i Enköping.

Vi säkrar upp bedömningen ännu ett steg

Nu börjar det hända grejor. Ännu en politiker har tackat ja för att på så sätt bidra med det entreprenöriella lärandet. Nu är även socialdemokraterna med på banan och man kommer att representeras av Jesper Englundh.

I  kommunhuset "gömmer" sig våra kommunpolitiker. Men snart ska det samarbetas med våra medarbetare.

Just nu återstår några av allianspartierna och vänsterpartiet men vi har fått signaler om att de är på gång.

Våra teoripass med våra åttor har fortsatt under veckan och med de kunskaperna i bagaget kommer mötet med politikerna att bli som grädde på moset. Visst är det lite extra pyssel att få till lärandet tillsammans med aktörer utanför skolan men eftersom de pedagogiska vinsterna är så stora så är valet lätt.

Ett entreprenöriell förhållningssätt där teori blandas med praktik ger inte bara motiverade och intresserrade medarbetare. Det ger oss pedagoger fler bedömningstillfällen och på så vis säkrar vi upp den likvärdiga bedömningen.

Huvudpersoner i sina egna beslut

Idag är det sista dagen för våra politiker att höra av sig.....och vi väntar fortfarande på svar. Det kan väl hända att fler hör av sig under nästa vecka men i dagsläget har knappt hälften av kommunens politiker nappat

En del av den inbjudan som kommunens politiker har fått

Det här är faktiskt lite spännande. Enköpings kommun går ju ut ganska hårt med att det entreprenöriella lärandet ska prioriteras. Alltså att vi ska  få fler motiverade elever genom att införa andra sätt att arbeta.

Ett sätt är ju att involvera beslutsfattarna själva.....Nu ska de bli huvudpersoner i sina egna beslut men hur är det med intresset egentligen?

Nu söker vi lokal...

Ännu en politiker har tackat jag till vår inbjudan där de förtroendevalda ska få samarbeta med våra medarbetare....Just nu är det Moderaterna, Miljöpartiet och Sverige demokraterna som kommer med representanter.

Fortfarande har vi inte hittat någon lämplig lokal och sökandet fortsätter. Det som känner till en lämplig lokal, centralt i Enköping, för omkring 60 personer får gärna höra av sig.

Ett ypperligt tillfälle för den "politiska maffian".

Ännu en politiker har tackat jag till att vara med och jobba aktivt med våra 8:or i slutet av januari. Just nu är det Miljöpartiet och Moderaterna som kommer att finnas på plats.

Men det klart att det dyker upp fler partier som vill vara med och jobba entreprenöriellt. Det här är ju ett ypperligt tillfälle för den "politiska maffian" att se hur deras skoltankar ser ut i verkligheten. Det är nu de kan få syn på det entreprenöriella lärande som de själva har varit med och beslutat om.

Vi är naturligtvis inte nöjda förrän vi har alla kommunfullmäktiges partier på plats. Vi väntar på fler positiva signaler, så klart!

Lärare som jobbar tillsammans kan uträtta mycket mer och med en bättre kvalitet!

För oss handlar entreprenöriellt lärande oerhört mycket om våra medarbetares delaktighet i sitt eget lärande. En stor hjälp är våra coachingsamtal som vi använder oss av. 8:or och 9:or är ju vana  att ha coaching som ett redskap för att nå lite längre.

Men nu har vi även kommit igång med våra 7:or. Inte nog med att vi pratar kring kunskapskrav och bästa sätt att lära sig. Vi, Sara och Johnny, får mängder med goda idéer på hur vi kan utveckla vår undervisning.

Eftersom vi har organiserat oss lite annorlunda....två lärare med lite större grupper så frigör vi ju tid. En av oss kan ju hålla i i lektionen och den andra kan ju föra pedagogiska coachinsamtal.

Det är faktiskt så att vi blir mer och mer övertygade om att lärare som jobbar tillsammans kan uträtta mycket mer och med en bättre kvalitet exemplevis när det gäller en mer likvärdig bedömning.

Våra entreprenöriella idéer är tydligen populära

Våra entreprenöriella idéer är populära, det märker vi. Redan för ett par år sedan gjorde vi en variant av Draknästet. Våra medarbetare stod för affärsidéerna och företagarna satt i den jury som skulle ta fram bästa affärsidé.

I stort sett samma upplägg kör man nu i Östhammars kommun. Det känns nästan som om de sneglat på vårt koncept.....vi vet ju att vi har en hel del besökare på bloggen och vi delar gärna med oss av det som är entreprenöriellt i skolsammanhang.

Men det är fler som verkar gillar det vi gör. Vi har ju haft en del företagsmingel utanför fullmäktigesalen i kommunhuset. En bra lokal som är lätt att ta sig till. Nu är det Westerlundska gymnasiet som kör samma grej. Vi, Sara och Johnny, känner självklart en viss stolhet när andra vill göra som vi. Och vi delar gärna med oss.

Den stora frågan är väl var vi får våra idéer från......tänka själv, så klart!

Inbjudan till workshop med våra Enköpingspolitiker

Idag gick inbjudan i väg till våra kommunpolitiker. Och tanken är ju att alla partier ska finnas representerade när den politiska workshopen drar i gång tillsammans med våra 8:or.

 

Det är alltid lika spännande att bjuda in aktörer utifrån och självklart så hoppas vi på att få napp men riktigt säker kan man ju inte vara.

 

Det här blir också ett tillfälle för kommunens beslutsfattare att se hur man kan arbeta entreprenöriellt i ämnet samhällskunskap på högstadiet.  I slutet av januari är det dags men fortfarande återstår att fixa fram en schysst lokal utanför skolan.

 

Form och design

I morgon är det dags för elevens val. Den här gången blir det ett samarbete mellan de samhällsorienterade ämnena och slöjd.

Självklart kommer vi att ge tips på vad man kan göra. Men valfriheten kommer att råda för den som vill det. Entreprenöriellt med andra ord.....både teoretiskt och praktiskt.

Fokus kommer att ligga på kunskapkraven och det finns goda möjligheter för var och en att nå ett steg längre i sin kunskapsutveckling.

Vi kommer att vara tre pedagoger på en förhållandevis liten grupp. Nu finns det goda möjligheter att göra individuella upplägg.

Förändringar går inte särskilt fort i plugget

Det märks att terminen snart är slut. Och det är ju nu som allt ska göras...helst samtidigt. Eleverna är bekymrade över alla prov som ska hinnas med. Det är inte bara ett eller två  prov per vecka. Nä, lärarna verkar vara mer eller mindre desperata och nu smygs det in prov som aldrig förr. Istället ändrar man byter man ut provbegreppet till läxförhör eller någon form av redovisning eller inlämning.

Men det inte bara eleverna som går upp i varv när provmaffian drar igång. Pedagogerna själva, som faktiskt dragit igång eländet, skriker lika högt eller högre. "Hur ska jag hinna rätta allt som jag ställt till med"?

Det här arbetssättet är minsann inget som är nytt i skolan. Nä, det har väl hållit på si så där sen folkskolan startade 1842. Förändringar går inte särskilt fort i plugget. Om nu någon skulle tro det.

Det mest intressanta är att nu är alla vackra tankar om formativ bedömning som bortblåsta. "Jag måste ju ha på fötterna om jag ska sätta betyg". Och vilket värde har alla konferenstimmar när lärarkåren nästan sjungit i kör att nu ska vi minsann blir mer formativa.

Det mest anmärkningsvärda är att både provhysterin och stressen går att bota med mer flexibel bedömning. Styrdokumenten är också tydliga. Formativ bedömning är inget man som lärare kan välja bort. Det ska finnas med som en naturlig del av elevernas lärande och det gäller i alla ämnen.

Nu bygger vi om vårt sätt att undervisa

Den som jobbar med ett entreprenöriellt förhållningssätt ser lärandet som en kraft som kan utvecklas över allt i samhället. Det är inte så att allt ska ske i skolan...tvärtom. Andra miljöer berikar lärandet så mycket mer.

Ett litet problem har dock dykt upp....sedan ett halvår tillbaka saknas det elevdatorer. Det är inte så att det är en eller två som saknas. Hela högstadiet är helt och hållet utan digitalteknik. Självklart drabbar det här vår undervisning och många moment måste "byggas om" för att vi ska kunna nå kunskapskraven i våra fyra samhällsorienterade ämnen.

En del av vår "ombyggnad" handlar om att vi ska utmana de politiska partierna i Enköpings kommun. Det är ju faktiskt politikerna som har ett superstort ansvar för skolan och man ska inte komma undan sin del av ansvaret. Nu är det upp till bevis. Inte så att vi ska gnälla om datorläget, det behövs inte eftersom det är väl känt vid det här laget.

Nä, den här gången ska vi bjuda in hela det politiska etablissemanget att delta tillsammans med våra medarbetare. Och vi tar faktiskt för givet att våra politiker tar sig tid. Det kommer att bli ett kunskapsutbyte där våra åttor kommer att vara huvudpersoner. Just nu letar vi efter lämplig lokal och inbjudan till politikerna Enköping går ut vilken dag som helst.

Att våga ifrågasätta det mest heliga.....

Härom dagen dök det upp en intressant artikel i DN och bara rubriken kan få vem som helst att stanna upp. Ännu mer intressant blir det när man börjar läsa....här finns det en nobelpristagare som ifrågasätter den mer eller mindre heliga katderundervisningen.

Kontentan av det hela handlar ju om att man först ger eleverna en viss förförståelse. Där efter löser man uppgifter i par samtidigt som man för diskussioner. Avslutningsvis knyter läraren samman och lyfter in de bitar som ännu inte fallit på plats.

För oss som värnar om det entreprenöriella förhållningssättet låter det här som ett spännande elevaktivt arbetssätt. Att olika studier dessutom visar att det här pedagogiska greppet gynnar inlärningen gör ju inte saken sämre.

Vi, Sara och Johnny, har ett liknande upplägg anpassat för våra högstadieungdomar. Men det är också vår stora övertygelse att våra medarbetare lär sig mer när man får möta kamraters mentala kartor under en diskussion jämfört med att hela tiden matas av en monoton lärarröst vid katedern

Undervisningen utsätts aldrig för några onödiga avbrott.

I Svd finns en intressant artikel som går ut på att uppdraget som lärare är näst intill omöjligt. Och man lyfter fram många viktiga punkter som behöver förbättras om kvaliteten på undervisningen ska höjas.

• Dåligt med resurser och många elever blir förlorare om man inte får stöd hemma.
• Fler och fler arbetsuppgifter för lärare men ingenting plockas bort...
• Dokumentationen är omattande och själ viktigt pedagogisk tid

Men man fokuserar också på klassernas storlek och i viss mån är det säkert så att stora grupper kan vara en nackdel. Det som slår oss är att man tar förgivet att lärarjobbet automatiskt skulle vara ett enmansjobb i klassrummet.

"Alla som någon gång har stått inför en proppfull skolklass vet att vad man som ensam lärare kan åstadkomma är begränsat, hur kompetent man än är".

Vi, Sara och Johnny, är alltid två i klassrummet samtidigt som vi har större elevgrupper. Ibland är det två klasser men en del pass är det tre klasser. Det är inte så att vi gör några underverk men med ett lite annat upplägg än det traditionella når man bättre resultat jämfört med att vara ensam lärare i klassrummet.

Lärare måste bli bättre på att arbeta tillsammans för det finns så stora vinster att göra. För det första så säkrar man upp bedömningen på ett helt annat sätt. Två pedagoger ser och hör mer.....Men skapar också ett kontinuerligt lugn.

Det finns ju alltid minst en av oss i rummet oavsett vad som händer. Det spelar ingen roll om det handlar om att lösa en konflikt eller om man måste gå och hämta material. Undervisningen utsätts aldrig för några onödiga avbrott.





.

Livslångt lärande?

Läxdebatten fortsätter i UNT och den här gången har man kikat mycket på John Hatties forskning. Egentligen blir inte vi inte ett dugg förvånade. Men det som förvånar oss är synen på lärande hos både politker, pedagoger och föräldrar.

Det verkar som att läxan är i det närmaste helig som inlärningsinstrument. Nä, det gamla traditionella läxan hör mer hemma i en historiebok..."Så här var det för mina barn men idag tänker i annorlunda"

Entreprenöriellt förhållningssätt är ett sätt till att få fart på lärandet. Men det finns självklart andra varianter och tankar. Men det som måste fram är att vi pedagoger måste erbjuda andra sätt att lära. Okey, det kommer att handla mer om att individuella lösningar men det är inte det som är själva grejen.

Det här handlar om att få fler elever att lära sig mer och samtidigt ha motivaton och intresse kvar. Hur ska vi annars kunna skapa ett livslångt lärande?

Att ge alla elever samma läxa och samtidigt begära att alla ska visa sina kunskaper på samma sätt är  så långt i från ett modernt pedagogiskt tänkande som man kan komma.

Stolta entreprenörer!

Nu är det dags för UF-mässa i Uppsala igen. Och med allra största sannolikhet kommer man att få se många unga entreprenörer som stolt visar upp sina idéer. Och visst har gymnasiet ett bra koncept tillsammans med Ungt företagande.

Men det finns också en baksida....inriktningen handlar bara om att starta företag. Och det här sättet att jobba ska inte förknippas med ett entreprenöriellt förhållningssätt.

Vi, Sara och Johnny, driver entreprenöriellt lärande i våra so-ämnen. Men det är inte några företag som våra medarbetare ska starta. Dock med ett litet undandag när det är samhällsekonomi på schemat och våra nior kan få tänka lite som företagare under någon vecka eller två.

Resten av året, med alla våra grupper, handlar det om att jobba med den inre motivationen, tasigförsamheten, egna ansvaret och annorlunda sätt att lära. Och det är så långt bort från företagande man kan komma. Ibland är vi i skolan men ganska ofta sker inlärningen någon annanstans.

Att det entreprenöriella tänket går trögt på många håll i  kommunens grundskolor hör ju säkert samman med att både pedagoger och skolledare fortfarande förknippar entreprenöriellt lärande med något slags företagskit. Eller beror det på någonting annat?

Man ska promt göra som man alltid har gjort.....det är ju skolan i ett nötskal.

Skolan är en märklig institution....samtidigt som vi tillsammans gör många bra saker varje dag. Vi löser konflikter, vi jobbar med värdegrund och vi möter mängder av tonåringar varje timme. Det här är vardagsmat för oss och vi gör det bra....

Men det som vi och våra kollegor pratar allra minst om är pedagogiska idéer och tankar. Okey vi tjatar om allt vi gjort i alla år men det är sällan som vi diskuterar nya grepp.

Och de gånger det diskuteras entreprenöriellt förhållningssätt eller andra spännande grepp så finns det alltid pedagoger som har uppfattningen att det inte går att genomföra i just sina ämnen. Vi, Sara och Johnny, hävdar bland annat att det finns stora vinster med att två pedagoger arbetar tillsammas, särskilt med tanke på bedömning och likvärdighet. Men icke sa nicke man ska prompt göra som man alltid har gjort.....det är ju skolan i ett nötskal.

I den bästa av världar skulle diskussionerna kunna handla om spännande pedagogiska tankar men där är vi inte än. Istället lägger vi åtskilligt med för att diskutera hur många pennor, tejprullar och linjaler som ska finnas i varje skåp.

Sitter du fast i läxträsket?

Ett entreprenöriellt förhållningssätt kräver formativ bedömning så är det bara. Och i våra ögon ger den formativ bedömningen större möjligheter till vara och en att visa vad den kan.

Vår pedagogiska tanke handlar ju om att det är i skolan man möter lärare som kan sin sak. De är alltså pedagogerna som är bäst rustade för att få elever att nå längre i sin kunskapsutveckling...men alla tänker ju inte lika. Lyssnar man på den politiska läxdebatten kan man lika gärna låta alla föräldrar ta över lärandeprocessen när det blivit eftermiddag och skolan stängt. Ena stunden snackas det om utbildade lärares värde för inlärning och i nästa sekund kan vilken förälder som helst ta över uppdraget hemma.runt köksbordet.

Men det finns även allt för många pedagoger som vecka efter vecka skickar hem läxor för att det bara ska vara så. Och de lärare som sitter fast i läxträsket har också en annan syn på kunskap. Man vill kontrollera ett bestämt avsnitt eller kapitel, det är det som är själva grejen.'

Men vi, Sara och Johnny, som vill att våra medarbetare ska bedömas under hela resan kan inte jobba med läxor vecka ut och vecka in. Formativ bedömning handlar ju om att vi pedagoger ska finnas med  under hela lärprocessen. Och det är ju först då som vi kan få ett rättvist bedömningsunderlag.

I UNT förs just nu en intressant läxdebatt och det mest intressant är att hälften av alla rektorer kan tänka sig att skrota läxan....

Ännu mer intressant är läxans självklara status, trots att den inte alls finns med i skolans styrdokument. Läxor nämns överhuvudtaget inte.

Kan det vara så att företagen inte ser någon vinst med samarbete?

Nästan alla kommuner har som mål att företag och skola ska samverka. Man vill få till ett entreprenöriellt tänk över gränserna. Okey, visst är tanken god och visst kommer det i gång en del samarbeten. Men problemet verkar vara att få till någonting som håller i sig över en längre tid. Varför är det så?

Kan det vara så att företagen inte riktigt känner någon vinst i att vara med och samverka. När samverkansmötet är över och det blir vardag igen så är det inte lika självklart att man ska vara med och bjuda på sina kunskaper, åtminstone är det en del av våra erfarenheter. Eller är det så att det är pedagogerna som inte riktigt vill släppa in andra aktörer i skolan? Det kanske till och med är så att det är snäva tolkningar av kunskapskraven som placerar lärarna bakom katedern, ännu en gång?

Men det finns ju undantag, så klart. Om man sneglar lite på Ånge kommun så kan man hitta en del guldkorn. Det känns åtminstone som att deras nysatsning är rätt väg att gå.

Kreativitet och nytänk kräver ett stort mått av pedagogisk frihet och frågan är väl åt vilket håll de politiska vindarna blåser?...mer kontroll och mer statisk inlärning eller är det kreativitet och inre motivation som ska få råda?

Digital torka

Under flera månader har vi varit utan elevdatorer.....trassel med upphandlingarna är det svar som man får. Men vem vet egentligen var sanningen ligger någonstans?

Att vara entreprenöriell och lära på flera olika sätt underlättas självklart med tillgång på datorer. Samtidigt ställer den digitala torkan lite extra krav på oss som pedagoger.

Det är nu det gäller att hitta nya kreativa upplägg, alltså att vara öppen för andra sätt att visa vad man kan. Och det klart att man kan komma långt med färgade papper, lim, tejp och kanske lite trolldeg. Och det går ju fortfarande att jobba utanför skolan....

Det handlar om att se möjligheter istället för hinder.....

Varför gömmer man huvudet i sanden?

Nu börjar det likna en skandal....Nu har vi haft ännu en student från lärarutbildningen i Uppsala. Och det är samma visa varje gång. Lärarstudenterna, oavsett hur långt de kommit i sina studier, har ingen som helst aning om det entreprenöriella förhållningssättet och hur det ska omsättas i praktiekn.

• Man känner inte till begreppet
• Man har inte haft några föreläsningar kring entreprenörskap i skolan
• Man har inte haft något seminarium eller litteratur som belyser entreprenöriellt lärande.

Det mest anmärkningsvärda är att det är mer regel än undantag att vi möter lärarstudenter som inte har en susning om vad vi pratar o . Vi tar emot studetner regelbundet och har gjort det under flera år. Ingen har en aning det entreprenöriella begreppet.

Det klart att vi funderar om Lgr 11 inte gäller de som undervisar på lärarutbildningen. Vad beror det på att man är så nonchalant. Vi, Sara och Johnny, tror nog att det beror på okunskap och därför gömmer man huvudet i sanden. Hög tid att ni skärper till er på lärarutbildningen!!!!

Det klart att begreppet entreprenöriellt lärande blir svårt om man inte själv har undervisat i grundskolan  på ett par år. Men varför tar man inte hjälp av pedagoger som har den kompetensen och den erfarenheten?

Vi har både kompetensen och erfarenheten och det klart att vi ställer upp och bidrar om vi får en förfrågan.

Det är just sådana medarbetare vi utbildar med vår entreprenöriella pedagogik

Det går sakta i skolan, så oerhört sakta. Särskilt när man ska försöka implementera något som av tradition inte har tillhört skolan. Ibland verkar det som om hela samhället kan få förändras men skolan ska stå orörd. Skolan verkar vara någon slags helig plats där kreativitet ska bannlysas. I alla fall om ordet entreprenör finns med.

Fortfarande finns det pedagoger och andra vuxna som mer eller mindre skriker rätt ut så fort det pratas om entreprenörskap, entreprenöriellt förhållningssätt eller entreprenöriell pedagogik.

Men herregud vad är de rädda för? Vad är problemet?  Är det fel att lära sig på nya sätt eller tror de är någon slags nyföretagarutbildning vi bedriver.

En entreprenör ser möjligheter som han eller hon både vågar och kan realisera de. En egenföretagare däremot driver eget företag med syfte att tjäna pengar i första hand.

Det är entreprenörer som det behövs fler av. Alltså människor som tänker nytt,  tar egna initiativ och ibland även vågar chansa en del. Det är just sådana medborgare som landet Sverige behöver. Och det är just sådana medarbetare vi utbildar med vår entreprenöriella pedagogik.

Läxdebatten fortsätter...

Det finns nästan hur många åsikter om det här med läxor...En tycker att det ska finnas läxor i nästan hur stor omfattning som helst och andra tycker att läxor ska göras i skolan.

Vårt pedagogiska upplägg bygger på att man ska hinna med skoljobbet på våra so-lektioner. Vi bedömer våra medarbetare under lektionstid samtidigt som vi kan utmana och stötta var och en för ett mer effektivt lärande.

Entreprenöriellt lärande handlar ju om att lära på andra sätt och ofta i andra miljöer och då funkar det inte med stora högar med läxor. Rabbelkunskapernas tid är förbi. Nu är det andra kvalitéer som gäller, om nu någon hade missat det.

Läxdebatten har även blossat upp i Uppsala Nya Tidning. Här finns insändare och reportage men också så en intressant läsarundersökning som kommer att presenteras undernovember. Onekligen rätt spännande

Varför är det är bara vi som tänker vi gör?

Vi, Sara och Johnny, ser enorma fördelar med "stordrift".Alltså att man är två pedagoger som har större grupper. Det finns så många fördelar men varför är det är bara vi som tänker vi gör:

• Större säkerhet vid bedömning, ett sätt att komma närmare en mer likvärdig bedömning
• Ämnescoaching kan bedrivas under lektionstid.....man frigör tid helt enkelt.
• Det entreprenöriella tänket ökar....fler idéer och mer praktiska sammanhang

Men visst finns det saker som kan förbättras. Just nu väntar vi vårt ljudsystem....Installationen är på gång.

Att kunna prata och höras som vilken föreläsare som helst kommer att lyfta undervisningen ett steg till.

Hos oss levererar man på plats...

Läxdebatten blir allt mer förekommande.....och det är upprörda elever och föräldrar som tar ton. Så här såg det ut i UNT för ett tag sen:

"LÄXOR. Jag tycker att läxor ger för mycket stress. När jag kommer hem från skolan är jag alldeles för trött för att sitta ner och återigen börja med stressande skolarbete. Det skolarbete vi gör har sin plats i skolan, inte på vår fritid. En anledning är att man inte kan koncentrera sig lika lätt hemma som man gör i skolan. Tv:n låter, lillebrorsan skriker, hunden springer runt, man blir hungrig, man äter… När jag kommer och ska börja arbeta hinner jag bara jobba i max 10 minuter".

Vi, Sara och Johnny, tänker lite på annat sätt. Vi har våra "medarbetare" under hela skoldagen och det klart att det måste ligga i varje professionell pedagogs intresse att skapa en lärmiljö där alla kan lära sig i skolan.

Med ett entreprenöriellt förhållningssätt och formativ bedömning finns det inte plats för den traditionella läxan. Hos oss leverar man på plats...

Brist på resurser, intresse och stöd möter ofta den som vill arbeta entreprenöriellt

Vi, Sara och Johnny, har länge irriterat hos på varför lärarutbildningarna inte lyfter entreprenöriella lärandet i sina program för blivande lärare.

Flera år har gått sedan nya läroplanen men på lärarutbildningarna verkar man inte ha läst eller förstått skrivningarna om entreprenörskap i skolan.

Nu är det ju inte bara vi som börjar fundera varför det inte händer någonting. På konferensen  "Hur kan svensk utbildning främjas av entreprenöriell pedagogik"  lyfter man  många intressanta och kritiska tankar.

"Brist på resurser, intresse och stöd möter inte sällan den som vill arbeta entreprenöriellt, visar forskningen. Ragnar Åsbrink, sade apropå detta: Ett av de stora systemfelen i skolan är ensamarbetet. Skolledningen måste engagera sig, då blir det kraft". Konferensen arrangerades av Entreprenörskapsforum. 

Vi är snart inne på vårt sjunde år med ett entreprenöriellt förhållningssätt i våra so-ämnen....och visst har vi mött på en hel del motstånd. Men vi ser så stora vinster för våra medarbetare så elaka tungor behöver inte göra sig besvär.

Det klart man kan jobba mer kreativt

Det här med att jobba med det antika Grekland brukar vara måttligt populärt. Och det handlar säkert inte om innehållet utan i stället hur man får möjlighet att lära och visa sina kunskaper.

Självklart ska det vara teori och tydlig koppling till kunskapskraven. Men det innebär ju inte att man kan jobba mer kreativt...

Den här gången ska våra medarbetare i 8:an erbjudas att visa sin entreprenöriella sida lite extra. Nu ska det byggas och det ska jobbas praktiskt...trästickor, lim, papper, färg och spånskivor blir en bra början.

De grekiska stadsstaterna ska byggas med olika material och många detaljer från den antika staden kommer att falla på plats: Akropolis, hantverkshus, butiker, folkförsamlingen, kultur och konst......

Kan det bli ett samverkan projekt med slöjden? Ja, det klart det kan. Vi, Sara och Johnny, ser redan fram emot lite annorlunda presentationer, där våra medarbetare får använda sina teoretiska kunskaper i praktisk handling.

Det kan alltså vara roligt i skolan samtidigt som man lär sig!

Entreprenöriellt lärande för oss handlar mycket om att jobba i skarpt läge.....Man har målet klart för sig men hur vägen dit ser ut det vet man inte riktigt. Man kanske tror sig veta men när man arbetar med andra aktörer utanför skolan kan allt hända.

Det mest intressanta med ett sånt här pedagogiskt upplägg är att våra medarbetare brukar  gilla konceptet skarpt. Och en del av förklaringen ligger förmodligen i att man hamnar i situationer som man inte alls har tänkt sig och när "projektet" är avslutat visar det sig att resultatet blev bättre än man någonsin hade vågat hoppats på. Det kan alltså vara roligt i skolan samtidigt som man lär sig!

En skola som har intressant samverkansprojket på gång är St: Ilian skolan i Västerås.

Åttorna i S:t Ilians skola i Västerås har under den årliga temaveckan ”Varumärket i vardagen” gjort reklamfilmer åt företagare i Erikslunds shoppingcenter. I skarpa projekt får eleverna se verkligheten som den är, resonerar skolan.

Ett liknande upplägg  är på gång för våra sjuor. Kunskapskraven i samhällskunskap kommer att stå i centrum och olika företag ska vara involverade.

Lokalt näringsliv och kommunal skola som samarbetar?

Nu är det upp till bevis. Det finns faktiskt en hel del företag i kommunen som har anmält intresse av att samarbeta med skolan, alltså en färdig kontaktlista att utgå i från. Ochegentligen låter det för bra för att vara sant...men så ligger det till.

Det här är ju en suverän utgångspunkt för alla pedagoger som tänker sig ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i och utanför klassrummet. Visst låter det enkelt och det enda som krävs är att man tar kontakt.

Antingen så har man egna idéer på hur samarbetet ska gå till eller så sätter man sig ner och funderar tillsammas. Lokalt näringsliv som samarbetar med kommunal skola, onekligen så låter det spännande.

Att vi, Sara och Johnny, kommer att testa kontaktlistan är helt klart. Vi hoppas på det bästa och vi tänker blogga om både hinder och möjligheter som dyker upp.

Uppdraget från Skolverket står fast

Det är med ett entreprenöriellt förhållningssätt är alltid lika intressant. Ja,visst, säger lärare och rektorer...men kikar man inte i de mer eller mindre stängda klassrummen är det inte lika självklart.

Men kikar man in i skolans styrdokument så är det entreprenöriella förhållningssättet ingenting som man kan välja bort. Varken rektorer eller lärare kan säga att man inte vill eller att man inte känner för att tänka nytt kring sin egen undervisning.

För att man måste tänka nytt det är helt klart. Däremot behöver inte det entreprenöriella se ut samma sätt varken på den egna skolan, i kommunen eller i Sverige för övrigt.

 

Men uppdraget från Skolverket står fast:

 

"Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap".

Det kan i bland kännas lite märkligt att man på många håll i skolsverige sitter timme ut och timme in och funderar på om det entreprenöriella förållningssättet är något för mig som pedagog...men det är inte där diskussionen ska ligga.

Tänk om tiden kunde användas för att tänka på HUR den entreprenöriella pedagogiken eller förhållningssättet kan omsättas i just mitt klassrum. Det är där som diskussionen ska landa.

Samverkan mellan skola och näringsliv prioriteras

Nu är vi, Sara och Johnny, på gång. Och den här gången vill vi hitta en ny variant av samverkan mellan skola och näringsliv. Ännu så länge är vi bara på idéstadiet men redan under veckan behöver vi ha tänkt klart.

Entreprenöriellt lärande i skolan betyder ju inte att det bara är eleverna som ska vara kreativa och tänka utanför boxen. Det gäller i allra högsta grad för oss pedagoger också. Ska det bli någon samverkan mellan skola och näringsliv så är det oftast skolan som måste ta första steget.....det är sällan det är tvärtom.

Vi är laddade till tusen och vi kommer att både knacka dörr, ringa och maila till många företagare i Enköping. Närmaste veckorna är det samverkan mellan skola och det lokala näringslivet som står högst upp på den entreprenöriella agendan.



.
.

Varför säga nej när man kan säga ja

Ett entreprenöriellt förhållningssätt behöver inte nödvändigtvis innebära nya upplägg hela tiden. Det behöver inte alls vara så att man arbetar utanför skolan varje gång.

I dag på niornas lektion var det flera av våra medarbetare som tog egna initiativ när det gällde hur man vill visa sina kunskaper. Man kom helt enkelt till oss och presenterade sin idé på kunskapsredovisning.

Och om det är någonting som vi lärt oss genom åren så är det att inte säga nej.....utan att först att diskuterat och lyssnat.

Det är faktiskt så att många gånger har våra medarbetare kanonbra förslag som mycket väl stämmer in på de kunskapskrav vi jobbar mot...så var det idag också.

Entreprenöriellt förhållningssätt bygger ju på att hitta motivationen hos var och en...så varför säga nej när man kan säga ja. 

Den här inställningen dissar vi fullständigt

Vi, Sara och Johnny, ser det entreprenöriella lärandet som något självklart i vår undervisning. Och det klart att vi ställer upp för andra som tänker entreprenöriellt.

Härom dagen ringde några före detta elever och berättade att de hade ett UF-projekt på gång. Och nu var det dags att göra en marknadsundersökning och våra medarbetare i nian var utvalda.



Max, Viktor och Isac driver UF-företaget med fokus på läxläsning

För oss var det fullständigt naturligt att säga.......självklart är ni välkomna att göra er marknadsundersökning. För vi vill ju bidra till fler unga entreprenörer.

Men alla verkar inte tänka likadant....  en annan grundskola i kommunen har fått samma fråga men man valde att tacka nej. Man var minsann inte beredd att ta emot några UF-företagare. Hur tänker man då egentligen? Enköpings kommun går ju ut rätt hårt med föreställningen att här satsar vi på det entreprenöriella lärandet i både grundskolan och på gymnasiet.

Den här inställningen dissar vi fullständigt.......att sitta på konferenser och rektorsmöten och säga ja till det entreprenöriella det går bra. Men att bidra med cirka femton minuter för att stötta drivna och entreprenöriella elever det vill man inte.

Här handlar det om ett entreprenöriellt helhetsgrepp

Skola och lärandet behöver testa nya grepp. Och det finns faktiskt de som vågar lite mer.......och då handlar det inte bara om något tvångsmässigt studiebesök för att sedan säga att man samverkar med livet utanför.

Nä, här handlar det om ett helhetsgrepp, ett entreprenöriellt helhetsgrepp där man lyckats få företagen att möta eleverna på ett mer naturligt sätt.

 

Vi, Sara och Johnny, ser också stora vinster med att jobba tillsammans med aktörer som inte vanligtvis befinner sig i skolan. Vi har gjort det tidigare och vi kommer att göra det igen.

Egentligen är det inte ett dugg svårt att få till olika typer av samverkan. Det som behövs är att man som lärare våga släppa katedern till någon annan som kanske har lite andra kunskaper och erfarenheter.

Vår uppgift som pedagoger är att se till att allt sammans matchar med styrdokumenten, svårare ån så är det inte.

Tänk om det kunde vara tvärt om?

Det pratas ofta om att det pågår en mer eller mindre febril entreprenöriell verksamhet i de flesta skolor och klassrum i Sverige. Man säger gärna att det entreprenöriella inte är något nytt.

Och visst har man rätt, det är inget nytt. Men den stora frågan är väl hur ofta man lyfter man in EPL-pedagogiken i klassrumme?. Inte särskilt ofta är vår uppfattning.

Det verkar fortfarande vara så att en skola är bra så länge den tuffar på som den alltid har gjort. Man lär för stunden och man lär för provet.

Varför måste nya idéer i skolan tas emot med misstänksamhet. För så är det faktiskt....kollegor, föräldrar och politiker är ofta skeptiska. Men tänk om det kunde vara tvärt om........mer formativ bedömning i kombination med andra lärmiljöer och fler sätt att visa vad man kan.

Skolarbete ska göras i skolan!

Vi, Sara och Johnny, verkligen brinner för entreprenöriell pedagogik. Vi tänker att teorier och begrepp är någonting som faller på plats när man får möjlighet att använda de i praktiskt handling, gärna utanför skolan i någon form av case.

Det här sättet att jobba innebär också att vi inte ger läxor som man ska utföra på egen hand hemma vid köksbordet. Det är ju vi som är utbildade pedagoger och det är vi som både ska ge stöd och utmana varje individ. Det finns tid för alla att lära i skolan men det är lärarna som ska ge förutsättningarna.

Vår idé är ju att motivationen ska ligga på topp när man är på plats i skolan. Det är här man ska visa vad man kan. Vi lutar oss mot aktuell forskning och särskilt synligt lärande av John Hattie. Han menar ju att läxor har jämförelsevis låg påverkan på elevers lärande.

Skolarbete ska göras i skolan! Bra exempel är Rotsundaskolan i Västerås och Västra skolan i Falun....Och mest intressant är att dessa skolor ligger runt genomsnittet för riket när det gäller kunskapsresultat.

Man vill, man kan och man levererar

Ibland kan man inte låta bli att fundera på varför en del kommuner och en del skolor lyckas fånga det entreprenöriella förhållningssättet. Av någon anledning så flyter det på och det fungerar...... med nöjda elever och lärare.

En skola som har lyckats att lägga en del av undervisningen utanför skolan är Unnaryd i Halland. Man utnyttjar helt enkelt de företag som finns på orten. Vi, Sara och Johnny, vet att så fort våra medarbetare kommer utanför skolan med olika uppdrag så händer någonting positivt....

Intresset ökar och....

• man vill
• man kan 
• man levererar

För oss betyder entreprenöriell pedagogik att vi plockar ihop lämpliga delar från det centrala innehållet....men vi försöker oftast få till det utanför skolan. Kunskapskraven är ju de samma som i mer traditionell undervisning men vi ser en vinst med att man som elev får chansen att visa vad man kan fast på ett annat sätt.

Sen finns det väl en och annan olyckskorp som kraxar att det gamla var bäst....läraren vid katedern och eleverna sitter lydiga i sina bänkar. Och egentligen spelar det ingen roll. För oss handlar det om att få fler elever att nå längre i sitt lärande.

Man är nyfiken, positiv och man vill

Det finns en del elaka tungor som har bestämt sig för att det entreprenöriella förhållningssättet inte hör hemma i skolan. Och visst får man tycka som man vill men det handlar väl mest om osäkerhet.

• För det första är det lite jobbigt att gå från den trygga bekkvämlighetszonen.
• För det andra så verkar man inte ser värdet med den formativa bedömning.

Men om intresset inte är så stort i grundskolan eller på gymnasiet är väl egentligen ointressant. Däremot så har universitetet visat intresse....och det är ett par institutioner som har koppling till lärarutbildningen.

Vi, Sara och Johnny ser verkligen fram emot mötet där vi kan prata EPL med företrädare för Uppsala universitet....man är nyfiken, positiv och man vill, vilket också är grunden i det entreprenöriella förhållningsättet.

Våra medarbetare är trygga med den formativa bedömningen

För oss har entreprenöriellt lärande en stark koppling till bedömning för lärande. Vi, Sara och Johnny, har som mål att våra medarbetare ska känna sig delaktiga både när det gäller planering, genomförande och utvärdering. 

Men minst lika viktigt är att var och en känner sig trygg med den formativa bedömingen. Om vi får säga det själva så har vi lyckats och en av anledningarna hittar man i vår regelbundna ämnescoaching....

Alla medarbetare får veta hur man ligger till i förhållande till kunskapskraven. Men man får också veta vad som krävs för nästa steg.  

Kan du se runt nästa gathörn?

Vi, Sara och Johnny, är ju övertygade om att det entreprenöriella förhållningssättet kan få fart på lärandet. Vi både vill och försöker få till en mer praktiskt och kreativ dimension av allt det teoretiska som självklart också ska finnas med.

Oavsett om du är pedagog eller elev så är det vissa saker som måste finnas med om man vill bli mer kreativ.

• För det första måste det finnas utrymme för kreativitet.
• Tid behöver ges för att man ska kunna hitta idéer.
• Det måste även vara okey att misslyckas...alla idéer går inte att genomföra. Kreativitet kräver mer lekfullhet och glädje....det ska var kul att komma till en lektion och till jobbet.

Den som är kreativ brukar kallas lösningsorienterad. Man kanske inte följer regelboken till punkt och pricka....men man har förmågan att se runt nästa gathörn.

Alla ska i mål

Äntligen är nätverket i gång och nu kan det bloggas som vanligt. Sakta men säkert börjar intresset för ett entreprenöriellt förhållningsätt komma igång. Just nu är det flera kollegor som går Skolverkets kurs med fokus på Entreprenöriella förhållningssättet...Och visst känns det bra.

Men ingen ska tro att det betyder att styrdokumentets skrivning kring EPL går som på räls........det finns ett motstånd, kanske inte uttalat men det finns där. Och det finns på alla nivåer. Men man får väl se det som att var och en får bli salig på sitt....eller?

För våra nior har den teoretiska delen precis avslutats och nästa vecka drar man ut på "stan". Om man ska uttrycka sig tydligare så innebär det att momentet som tar upp ideologier och politik ska omsättas i praktisk handling. Vårt uppdrag som går under arbetsnamnet POLISMER kommer att presenteras på tisdag nästa vecka.

Ingen vet hur det kommer att gå.....och det blir säkert en hel del justeringar innan de olika presentationerna kommer att genomföras. Kunskapsmål och kriterier är det som gäller och vägen dit kan vara olika lång. Men alla ska i mål.

Det här är du bra på lille vän...

För ett tag sen var det en intressant konferens kring det entreprenöriella lärandet. Och rubriken talar sitt tydliga språk: Entreprenörskap i skolan här för att stanna.

Men det finns en del systemfel som vi, Sara och Johnny, kan hålla med om: 

"Brist på resurser, intresse och stöd möter inte sällan den som vill arbeta entreprenöriellt, visar forskningen.

– Ett av de stora systemfelen i skolan är ensamarbetet. Skolledningen måste engagera sig, då blir det kraft"

Entreprenöriell pedagogik kommer aldrig att nå särskilt långt så länge som skolledningen inte visar något genuint intresse.

Det räcker inte med att ge några ryggdunkningar och säga...det här gör du bra lille vän.Nä, det gäller att ta beslut som gynnar det entreprenöriella lärandet.. Och det gäller allt från att hitta lämpliga lokaler till att ge utrymme för lärarsamarbete.

Vi vet att entreprenöriellt lärande kan ge unga "medarbetare"som når längre...så vad väntar vi på egentligen.

.

Klimatfrågan med ett entreprenöriellt förhållningssätt

Entreprenöriellt lärande handlar om att vara en del av den värld man jobbar i.........och det gäller ju alla våra grupper.

• Att vara delaktig 
• Att ha egna åsikter 
• Att tänka själva 
• Att komma på egna lösningar

Just nu jobbar vi en del med klimatfrågan och det klart den ska upp på entreprenöriella agendan.  Riktigt hur vi ska koppla det teoretiska resonemanget till ett mer praktiskt görande vet vi inte än.

Klimatfrågan är något som berör alla av våra medarbetare och alla kan komma på egna sätt att bidra med.

Men det är ju inte vi, Sara och Johnny som ska tänka ut allt. Delaktighet handlar om att vi verkligen tar reda på vad våra medarbetare vill och sen är det vi som verkställer samt ser till att det går att genomföra.

En modell som ger fler elever möjlighet att nå längre.

Bedömning för lärande var temat på den studiecirkel som har körts igång tillsammans med några kollegor. Och visst är det både lärorikt och intressant att få reflektera kring pedagogiska frågor med andra.

Till nästa tillfälle ska var och en presentera ett bedömningstillfälle som man upplevt som bra, något som gynnat lärandet......Om det blir summativt eller formativt, ja det får man väl se.

Har man som vi, Sara och Johnny, jobbat med entreprenöriellt lärande under många år så har man också en hel del exempel att delge andra. Ett av våra formativa bedömningsinsturment har vi kallat för lärande samtal.....en modell som ger fler elever möjlighet att nå längre.

Responsen från våra medarbetare är övervägande positiv:

• Man lär sig mer.
• Man är inte nervös. 
• Det är roligt 
• Det handlar inte om att man förväntas svara rätt eller fel.
• Det känns inte som om man blir bedömd.

Hur responsen blir från kollegiet återstår att se. Nästa studiecirkelstillfälle blir helt klart lite extra spännande!

Flera hundra blogginlägg genom åren.

Nu finns det riktlinjer för hur vi som jobbar i kommunen ska förhålla oss när det gäller sociala medier. Vi, Sara och Johnny, har ju följt de här riktlinjerna i många år så för oss är det inga nyheter. Och visst känns det lite proffsigare med en grafisk profil och ett korrekt språk.

För oss  innebär ju vårt bloggande att vi kan nå ut med det entreprenöriella förhållningssättet till de som vill veta lite mer. Det har faktiskt blivit flera hundra blogginlägg genom åren.

I morgon hoppas vi få se kreativa nior när vi ska slutföra arbetet med ideologier och partier. Entreprenöriellt, kreativt och lite annorlunda sätt att lära.

Det är inte så lätt att tänka utanför ramarna

Hur gör man när man får klasser som är så oerhört fostrade i det traditionella lärandet som det bara går???Vad gör man när man får elever som bara vill jobba med frågor och "rätt" svar från boken?

Vi ser ju att det finns en potential hos alla våra medarbetare och med andra lärstilar skulle fler elever nå längre.

Det entreprenöriella lärandet kräver ju att man ganska tidigt får testa sina egna tankar och idéer. Men om man aldrig får testa...hur ska man då kunna lära sig.

Just nu har vi, Sara och Johnny, en rejäl utmaning. Att vända en del av våra medarbetare från strikt hållna elever som bara tänker rätt och fel till medarbetare som både vill och kan vara kreativa samtidigt som man utvecklas kunskapsmässigt.

För vad man än tycker om skolan så är man ju där för att få en kunskapsfostran för det verkliga livet.....Och livet utanför skolan handlar inte om rätt och fel varenda gång. Och det handlar definitivt inte om att man kan titta i facit varje gång man lösa ett problem eller anta en utmaning.

Att våra medarbetare står i centrum är självklart

Ett entreprenöriellt förhållningssätt kan ibland underlättas om man som pedagog arbetar tillsammans. Först och främst så gynnas kreativiteten på ett helt annat sätt jämfört om man hela tiden försöker lösa allt på egen hand.

Vi, Sara och Johnny, som driver lite större grupper anser att flexibla grupperingar gynnar lärandet. I bland jobbar vi tillsammans i storgrupp och ibland kan vi göra uppdelningar utifrån vad som passar våra medarbetare bäst.

Att våra medarbetare står i centrum är självklart och det gör också att vi med blixtens hastighet kan gör förändringar utifrån dagsläget. Två pedagoger kan hitta helt andra lösningar än vad en ensamlärare kan göra i sitt klassrum.

Sist men inte minst så bli vår bedömning mer träffsäker....Vi har sett och upplevt samma sak och vi kan föra bra pedagogiska diskussioner utifrån våra styrdokument....alltså en mer likvärdig bedömning.

Ett entreprenöriellt tänk har varit utgångspunkten

Veckan har startat med ett samarbete mellan slöjd och so-ämnena. I dag har vi haft elevens val med blandade grupper från åk 7-9. Ett entreprenöriellt tänk har varit utgångspunkten. 

Målet är att var och en av våra medarbetare ska få arbete med både teori och praktik under våra två elevens val-dagar.

.

Våra medarbetare i centrum

Våra åttor avslutar idag området som kallas världskartan ritas.......det blir en avslutande uppgift där var och en på egen hand får använda sig av alla kunskaper man samlat på sig under de senaste veckorna. Självklart får man använda både läroböcker och sina anteckningar från genomgångarna.

Men var i ligger då det entreprenöriella? Jo, under hela momentet så har det funnits många sätt att visa sina kunskaper på. Vårt mål är att våra medarbetare ska vara i centrum....delaktighet i både planering, genomförande och utvärdering.

Det finns så många som tycker....

Att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt till lärande innebär ju att man ska vara öppen för andra sätt att lära. Men det innebär också att man måste våga testa lite nya tankar och idéer. Ibland går det bra och ibland får man göra förändringar

Ett vanligt dilemma är att det inte alltid är så lätt att implementera  nya tankar......det finns så många som tycker....Och så många som vet bäst......

En oerhörd positiv inverkan på våra medarbetares resultat

De första "medarbetarsamtalen" har dragit i gång och först ut var niorna. Samtalen är alltid lika kul eftersom de innehåller flera dimensioner. Först och främst en entreprenöriell och kunskapsmässig dimension men även en social del.

I dag hade vi extra mycket fokus på vår formativa bedömning och den framåt syftande återkopplingen. Men vi diskuterar även våra medarbetares delaktighet under våra arbetspass.

Så här tyckte våra medarbetare idag:

• Variation och bra blandning mellan teori och praktik
• "Man kan alltid komma med idéer och man vet att ni lyssnar"
• Man lär sig mer när man får möta olika uppdrag utanför skolan.
• Coachingsamtalen är guld värda...man vet alltid hur man ska nå nästa steg
• Det är arbetsro och man vet vad man ska göra och när det ska vara klart.

Våra coachingsamtal har utvecklats genom åren och nu vet vi, Sara och Johnny, att de har en oerhörd positiv inverkan på våra medarbetares resultat.

9:ornas första Uppdrag!

Nu grundar vi för 9:ornas första Uppdrag den här terminen. Arbetsnamnet är POLISMER och kommer att ta upp de politiska ideologierna, politik i Norden, geografiska fältstudier och minoriteter i ett historiskt och modernt perspektiv.

Just nu är det den teoretiska delen som gäller....och den mer entreprenöriella biten kommer igång nästa vecka. Uppdraget börjar ta form men det är inte riktigt klart.

Ska det bli utveckling eller avveckling?

Just nu är vi, Sara och Johnny, lite bekymrade. Det känns nämligen som våra förutsättningar att bedriva vår entreprenöriella pedagogik inte tas på allvar.

Det är inte själva pedagogiken det handlar om....för det vill de flesta se mer av. Nä,det handlar mer om de fysiska förutsättningarna.

• Just nu saknas det helheter....vi startar i storgrupp men måste byta lokal redan efter 30 minuter, inte bara ett pass utan flera gånger i veckan.Vem blir inte splittrad av ett sånt upplägg? 

• Lärare som vill utveckla sin pedagogiska gärning måste få planeringstid tillsammans....i dagsläget är den tiden minimal. En avsevärd minskning jämfört med tidigare.

• Sist men inte minst så saknas det elevdatorer. Vad sägs om fem bärbara datorer till en en elevgrupp på drygt sextio elever. Den ekvationen kan inte ens en rutinerad lärare få ihop.

Någonting måste göras - om det ska bli utveckling istället för avveckling. Vår ambition är att det här måste lösas på något sätt men riktigt hur vet vi inte än.

En entreprenöriell vinkling ska det vara så klart.

Nu har vi börjat planera elevens val med fokus på våra samhällsorienterade ämnen. En entreprenöriell vinkling ska det vara så klart. 

Just nu lutar planerna åt att fokusera på andra världskriget......"Under andra världskriget genomförde Svenska Röda Korset en omtalad räddningsaktion där de vita bussarna och de människor som bemannade dem kommit att stå som symbol för mod och civilkurage".

Evakuering av fångar från koncentrationsläger med Vita bussarna. Bilden är tagen år 1945.Foto: Svenska Röda Korsets arkiv

Har vi tur får kan vi få plats på Fredens hus i Uppsala och se och uppleva de vita bussarna precis som de såg ut.

Någon gör-det-själv-kurs är det definitivt inte

Entreprenöriellt lärande kräver nog lite mer ordning och struktur är traditionell undervisning, åtminstone tycker vi, Sara och Johnny det.

Samtidigt kräver det en hel del ansvar från våra medarbetare parallellt som de ska känna att de har ett bra stöd av oss pedagoger. I bland möter vi andra pedagoger som tror att entreprenörskap i skolan är någon slags gör-det-själv-kurs......"man gör det man har lust med"

Men verkligheten är precis tvärtom. I vårt pedagogiska upplägg är det teori, olika uppdrag, kreativitet, struktur och formativ bedömning som gäller.

Alla våra medarbetare ska veta vad som förväntas av dem när de kommer till våra arbetspass.

Inlärningsvinster för våra medarbetare

Nu försöker vi hitta fler inlärningssvinster för våra medarbetare i nian...vi bakar ihop flera so-ämnen för att skapa en bättre helhet.

Ideologiers och svensk politik idag kopplat till de nordiska ländernas kultur, styrelsesätt och minoriteter. Till det tänker vi koppla geografiämnet och jobba en del med tematiska kartor.

På ett eller annat sätt ska vi se till att en del av kunskapsinhämtningen sker utanför skolan. För oss handlar det entreprenöriella förhållningssättet om att omsätta teori till praktik. Men vi är ju bara i startgroparna ännu och om någon har tips eller idéer kring ett schysst entreprenöriellt upplägg så är det bara att höra av sig.

Egentligen spelar det ingen roll om våra nya medarbetare vet eller inte vet....

Det här med entreprenöriellt lärande är alltid lika spännande..... Härom dagen möte vi våra 65 sjuor för allra första gången. Och det var alldeles knäpptyst i matsalen när vi presenterade vårt upplägg.

När vi kom fram till ordet entreprenöriellt lärande var det inte bara tyst.....ingen hade överhuvudtaget hört talas om entreprenörskap i skolan. Lite konstigt när det står skrivet så tydligt i styrdokumenten... men samtidigt så förutsägbart.

Egentligen spelar det ingen roll om våra nya medarbetare vet eller inte vet vad det entreprenöriella förhållningssättet står för. Vi, Sara och Johnny, tänker ha kommandot över de här sjuorna i tre år. Och vi kan lova att det blir tre år av entreprenöriellt lärande och formativ bedömning.

Vi tänker göra allt för att få till en undervisning där motivationen ska vara drivkraften för lärandet i våra so-ämnen. Vi vet att vi kommer att lyckas, det här är definitivt inte första gången. Vårt entreprenöriella förhållningssätt går nu i på sjunde året.

Första bloggdagen

Nu startar vårt bloggande igen....efter sommarens uppehåll. Och precis som tidigare så är det vår entreprenöriella pedagogik som står i fokus.

Vi, Sara och Johnny, vill att våra unga medarbetare ska kunna få lära på en mängd olika sätt. Hur man når målet ska inte spela någon roll.

Höstens utmaning blir att hitta ett företag som kan fungera som fadder samtidigt som man kan erbjuda oss ett uppdrag som våra medarbetare får lösa och presentera.

Vem var först egentligen...Var det vi eller John Hattie?

Egentligen så skulle vårt förra blogginlägg bli terminens sista. Men ibland går det bara inte att motstå häftiga tankar kring pedagogik.

SvD har i dag ett reportage om pedagogikprofessorn vid Melbourne Universitet i Australien. Och visst sticker han ut en hel del. Men vår först tanke när vi läste reportaget var.....Vem var först egentligen? Var det vi eller var det John Hattie?

En stor del av våra entreprenöriella tankar och pedagogiska idéer ligger oerhört nära Hattie. Hela reportaget känns som handen i handsken. Vilken fullträff så här på terminens näst sista dag!!!

Vi har alltid hävdat att stora elevgrupper inte spelar särskilt stor roll så länge som man är beredd att förändra sin undervisning. Och nu får vi medhåll av Hattie.

Vi, Sara och Johnny, pratar hela tiden om höga förväntningar på våra medarbetare och professorn lyfter också  höga förväntingar på eleven för att förbättra resultatet.

Hattie lyfter även lärarens feedback som en reslutathöjare.....I och med det vi får ett härligt stöd för vår regelbundna coaching.

Utdrag från SvD 11 juni 2013

Det spelar ingen roll hur mycket man förändrar strukturen i skolan så länge läraren inte förändrar sin undervisning. Men det finns några faktorer som påverkar lärandet extra mycket:

• feedback
• klassrumsdiskussioner
• passionerade lärare

Nu väntar sommarlovet....och sommarens pedagogiska litteratur är given: "Synligt lärande för lärare"...av John Hattie förstås.

Ett fantastiskt entreprenöriellt läsår

Det har varit ett fantastiskt entreprenöriellt läsår...Och i vanlig ordning har en stor del av lärandet gjorts utanför skolan. I bland har näringslivet stöttat och hjälp till men både politiker och tjänstemän på olika nivåer har mött våra medarbetare i olika lärsituationer.

Vårt sätt att arbeta genererar helt klart fler intresserade jämfört ett mer traditionellt sätt. Hög motivation tillsammans med höga förväntningar ger bra elevresultat.

Innan vi slår igen butiken inför sommaren vill vi tacka alla som stöttat oss. Enköping har ett härligt näringsliv som så gott som alltid är med på noterna när vi hör av oss. Samma sak gäller våra politiker och tjänstemän i kommunen. Men även den "vanliga" Enköpingsbon är positiv och man bidrar gärna när man kan.

EP kom på besök när våra medarbetare möte lokala företagare

Hur kreativ kan du bli var temat för dagen

Lyckliga vinnare och duktiga entreprenörer

Nu tar vårt bloggande sommarlov men vi återkommer i början av augusti. Nytt läsår betyder lite förändringar....och för oss handlar det om att fortsätta utvecklingen av det entreprenöriella förhållningssättet.

Ny forskning....skickliga lärare

Lärandet är alltid spännande att diskutera och metoder och idéer finns det gott om. Vårt entreprenöriella förhållningssätt handlar om att var och en ska få lära sig på sitt absolut bästa sätt.

Om det är någon av våra medarbetare som kommer med egna förslag på hur man ska visa sina kunskaper så är det alltid okey....under förutsättning att det faller inom ramen för kunskapskraven förstås.

I vårt entreprenöriella klassrum ska det alltid finnas teoretiska delar som man sedan får omsätta i ett praktiskt sammanhang. Och en del av våra framgångsfaktorer hänger ihop med den uppsjö av arbetssätt och metoder som finns på våra so-timmar.

Vårt motto är stor variation .....och ibland är vi kvar i skolan, ibland blir det uppdrag som ska lösas med hjälp av näringslivet i Enköping.

Nu finns det intressant forskning som till stora delar ligger i linje med vårt entreprenöriella tankesätt. I Skolvärden finns ett intressant reportage där skolforskaren Catharina Tjernberg resonerar kring lärandet:
"Det som också utmärker en skicklig lärare enligt Catharina Tjernberg är att de är kunniga i många olika metoder och arbetssätt. Det gör att de kan lyssna in eleverna i vardagen, anpassa sin undervisning och utmana eleverna oavsett var i lärprocessen de befinner sig".

Det klart att de känns extra bra när forskningen bekräftar det vi har utvecklat under snart sex år! Och utvecklingen fortsätter.......

Twitter

Just den här tweeten levererades på twitter igår: "Ska man klara sig i livet är det oerhört många kompetenser som man behöver men som man aldrig får träna på i skolan".

Det som är mest intressant är att alla som kommenterat inlägget håller samma linje......Visst är skolan bra...men det saknas någonting

Det entreprenöriella lärandet har mycket att erbjuda och många elever skulle vara långt mer förberedda för yrkeslivet med ett entreprenöriellt tänk i skolan. Att vi ser till att våra medarbetare får med sig ett entreprenöriellt förhållningssätt vet ganska många nu.

Men i den bästa av världar skulle varje kommunal skola kunna erbjuda fler sätt att lära än vad man gör idag. Och det entreprenöriella är ett sätt.

Med ett mer kreativt tänk skulle fler elever nå kunskapskraven i matematik

Entreprenöriellt lärande har fått ganska många motståndare bland pedagoger. Och egentligen undrar man vad det beror på? Är det så att det som är nytt och annorlunda skrämmer?

Vi, Sara och Johnny, har sagt det hur många gånger som helst....entreprenöriellt lärande är ingenting som är nytt. Men det behöver göras av fler pedagoger och i fler ämnen. Eleverna måste få känna att skolan är meningsfull, att det man lär sig har ett värde även utanför skolans väggar.

Alla skolans ämnen kan innehålla en entreprenöriell dimension men det är alltid pedagogen som skapar förutsättningarna. Ta till exempel matematiken.......Varför sitter elever dag ut och dag in och vänder blad i matteboken när man skulle kunna gör någonting meningsfullt istället?

Matte är självklart viktigt och naturligvis ska alla elever så så mycket matte det bara går. Men varför måste matteundervisningen vara så tråkig?....när den skulle kunna vara så mycket mer.

Tänk vilka fantastiska matte-entreprenöriella uppdrag som eleverna skulle kunna få möta om bara mattelärarna vågade tänka annorlunda. För vem har sagt att matte endast kan läras genom matteboken, diagnoser och skriftliga prov?

Inte nog med att matteämnet skulle kunna bli populärt igen. Med ett mer kreativt tänk skulle fler elever nå kunskapskraven i matematik.

Vi tänker inte följa strömmen...

Den som jobbar i en kommunal skola ska följa strömmen..........Det betyder att man ska tänka och göra som man alltid gjort  i skolan. Man ska använda sig av gamla välkända begrepp som läxor, prov och klasser.

Men om man som vi, Sara och Johnny, börjar använda oss av lite nytänk så möts man ganska ofta av kommentarer eller hysch-hysch bakom ryggen.

Man kan tycka vad man vill om det entreprenöriella förhållningssättet men så länge det bidrar till att fler av våra medarbetare når längre i sin kunskapsutvecklling så är vår satsning värd varje krona.

Nya idéer och annorlunda lösningar är någonting som näringslivet efterfrågar och belönar så fort man får möjlighet. Men om man är anställd i den kommunala skolan då möts man alldeles för ofta av motsatsen......helst ska man gör som man alltid har gjort.

Men så länge som vi tror på en pedagogiskt utveckling kommer vi att provocera med nya tankar och idéer, oavsett om vi får blickar, kommentarer eller pekpinnar från kollegor och skolledare.

Det behövs mer.....

Många tusen studenter har nu lämnat gymnasiet och väldigt många kan visa upp goda resultat. För en del väntar ett arbete och för andra är det vidare studier som gäller. En ganska stor skara vet kanske inte riktigt vad man ska göra när sommaren är över.

Ska man klara sig i livet så är det oerhört många kompetenser som man behöver men som man aldrig får träna på i skolan. Vi, Sara och Johnny, hoppas att så många som möjligt att de nybakade studenterna har ett entreprenöriellt förhållningssätt med sig i bagaget.

Det behövs mer av det entreprenöriella tankesättet i grundskolan och kanske ännu mer i gymnasiet. Vi, Sara och Johnny, drar vårt strå till stacken men fler elever behöver möta ett mer flexibelt lärande.

Ett klokt beslut

UF, Ungt Företagande, är ett bra koncept som körs på många gymnasieskolor runt om i Sverige. Men ingenting är så bra så att det inte kan bli bättre. Nästa läsår satsar Westerlundska gymnasiet på UF-konceptet med fokus på introduktionsprogrammet.

Det låter som ett klokt beslut att lyfta det entreprenöriella lärandet ett ytterligare steg.  Det här kommer med stor säkerhet att generera högre motivation och en stor portion kreativitet.

Vi, Sara och Johnny, är ganska säkra på att många elever som mött vårt entreprenöriella förhållningssätt har ett stort försprång. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är ett sätt att tänka och desto tidigare man får börja desto längre kommer varje individ att nå.

Schema och lokaler

Det nya schemat för nästa läsår är på gång, åtminstone är de första tankarna på plats. Om man som vi vill driva entreprenöriellt lärande i lite större grupper är både schema och lokaler av högsta prioritet.

Självklart hoppas vi på det bästa....men riktigt säker kan man inte vara förrän man sett resultatet. Ska man till exempel låta medarbetarna gör uppdrag utan för skolan är det nödvändigt med arbetspass som ligger sist på dagen. Och har vi tur är det nya schemat klart innan sommarlovet.

Det är helheten som räknas

Idag är det absolut sista dagen för oss pedagoger att skriva in betygen.......Och det här med betyg är alltid ett het ämne och för många elever så kommer betygen som en chock.

Men när det gäller våra medarbetare så vet man exakt vilket betyg man kommer att få, att regelbundet få veta hur man ligger till gör skillnad. Att våra medarbetare dessutom känner sig trygga med bedömningen beror säkerligen på den formativa bedömningen och vår coaching. När man lär sig tillsammans med oss är det helheten som räknas, inte enstaka prov.

Visst känns det skönt att våra medarbetare vet vilket betyg som man kommer att få till sommaren...men det bästa av allt är att man även vet hur man ska nå nästa steg. Coaching, formativ bedömning och hög delaktighet är en av våra hörnstenar i vårt entreprenöriella lärande.

Förnyelseprocess

Nu blickar vi framåt....till nästa termin vill vi både höras och synas lite mer. När man som vi arbetar i stora grupper behöver man kunna nå ut med sitt budskap på ett tydligt och enkelt sätt. Och nu är vi på jakt efter mygga och headset som är anpassade för att prata i lite större sammanhang.

Vårt entreprenöriella koncept har faktiskt sex år på nacken....och nu är det dags för nästa etapp. Det är alltså dags att gå in i en förnyelseprocees och vi tänker både synas och höras lite mer, både i skolan och på andra håll.

Coachingen är en styrka

Om man vill utveckla sin pedagogiska idé så är det nödvändigt med utvärderingar.....Och för vår del ska det entreprenöriella vägas mot det mer traditionella.

Våra nior har arbetat entreprenöriellt under tre års tid, det är alltså de som kan ge oss tips och nya tankar på hur vi ska gå vidare.

Det mest imponerande är att alla känner sig nöjda och man lyfter fram coachingen som en styrka. Alltså att man kontinuerligt får veta vad som krävs. Man känner att man lär sig mycket mer med hjälp av formativ bedöming...

Vi är helt enkelt stolta över att våra medarbetare  ..som vill ha mer av det entreprenöriella förhållningssättet. Och det man lyfter fram är...

• Variationen i undervisningen och att ingenting är omöjligt...inget arbetspass är det andra likt
• Att hela tiden få möjlighet att visa sina kunskaper på det sätt som känns bäst 
• Man lär sig mycket mer när den teoretiska delen får omsättas i praktiks handling
• Att jobba utanför skolan ger mycket mer än att hela tiden sitta still i klassrummet
• Vi har lärare som vill att vi kommer med egna idéer

Sist men inte minst så känner sig våra medarbetare trygga med vår bedömning. Man känner sig delaktig och man vet hela tiden hur man ligger till.

Våga visa passion och vara lite galen

Vi, Sara och Johnny, får ofta frågan hur man får till det entreprenöriella förållningssättet i praktiken.....Och det första man bör komma ihåg är att det är ett förhållningssätt, alltså finns det ingen lärarhandledning eller något facit man kan luta sig tillbaka på. Men det är också det som är poängen både för elever och för pedagoger...

Entreprenöriellt lärande är en process, ibland arbetar man själv och ibland tillsammans med andra. Men det är du som lärare måste delta och coacha, guida, pusha och visa passion. Se till att ge utrymme för elevernas kreativitet och självständighet. Ta till vara elevernas egna lösningar på problem.

Du som lärare måste föregå med gott exempel i ditt ledarskap. Du måste visa att du tror på det du gör.

Våga visa passion och var lite galen. Ge eleverna ansvar men sätt tydliga gränser. Om något inte går som det är tänkt så lär man sig av det också.

Vi utmanar vår medarbetare och jobbar i skarpt läge när vi lägger undervisningen i ”verkligheten”.

Naturligvis har vi alltid tydliga mål och deadline att arbeta efter

Vi använder gärna lite ”udda” redovisningsformer. Det viktiga är att var och en får visa sina kunskaper på sitt eget sätt.

Sist men inte minst så utvärderar och reflekterar vi tillsammans med våra medarbetare.