Varför ska läraryrket vara ett ensamyrke?

Läsåret är slut för den här gången och det är dags att summera. Vårt entreprenöriella utvecklingsarbete har fortsatt och det har gått framåt samtidigt som nya pusselbitar faller på plats varje år.

Vi har som vanligt arbetat en hel del utanför skolan och på så sätt lyckas ví höja motivationen hos våra medarbetare...men så ser det ju inte ut överallt.

Egentligen är det lite märkligt att själva lärandet förväntas ske framför en whiteboard med 25 elever sittande i rader....för så ser det fortfarande ut i skolan på många håll. Nä, man kan fundera varför det inte sker någon förändring?

Det finns säkert flera förklaringar till varför skolans pedagogik utvecklas sakta. Men med hjälp av enkla medel skulle man kunna få lite mer snurr på de pedagogiska hjulen.

Det finns stora pedagogiska fördelar om lärare kan arbeta tillsammans

Lärare behöver helt enkelt arbeta tillsammans i större utsträckning. Varför ska läraryrket vara ett ensamyrke när andra yrkesgrupper arbetar tillsammans i olika grupper och projekt? Genom att arbeta tillsammans lär man ju inte bara varandra....Man både stöttar, löser problem och reflektera tillsammans.

Att kunna få reflektera tillsammans över en gemensam praktik har stora fördelar och det driver utvecklingsarbetet framåt.

Inför nästa läsår fortsätter vi att arbeta med lite större grupper och dubbla pedagoger i våra fyra SO-ämnen. Vi gör det för att vi ser stora kunskapsmässiga fördelar för våra medarbetare och vi gör det för att vi som pedagoger både blir effektivare, kommer på fler idéer samtidigt som det är roligare att gå till jobbet. Men just nu står sommarlovet för dörren och bloggande kommer att ta ta ett litet upphåll.

Högre förväntningar

Mer pengar och mindre klasser löser inte skolans kris. I stället måste resurserna hamna rätt, skriver Svenskt Näringsliv. Men man man menar också att det behövs högre förväntningar på eleverna.

Det finns även en intressant undersökning från Lärarförbundet (DN 18/2)  som visar att 46 procent av svenskarna vill ha mindre klasser i skolan. Resultatet är  föga förvånande!

Det är väl ett ganska förväntat resultat om man går ut och frågar föräldrar som gick i skolan för ungefär 25- 30 års sedan. Det klart man tror att skolan ska vara på ett visst sätt....läxor, en viss storlek på klasser eller att kunskaper bara kan mätas genom skriftliga prov. Det verkar som att alla andra områden i samhället ska utvecklas och förändras men inte skolan.

 

Vi, Sara och Johnny, som jobbar på ett helt motsatt sett får däremot oerhört bra respons från våra medarbetare....och det är ju trots allt de som är på plats. Det är väl deras sanning som ska få vara vägledande i första hand.

När vi gör utvärderingar med våra medarbetare så lyfter man det positiva med en större grupp:

• Man lyfter det positiva med att en tydlig struktur för att på så sätt kunna jobba under lektionen.
• Begreppet läxor har vi strukit, där emot ska alla elever få studiehjälp av oss pedagoger under arbetspassets gång
• Man lyfter också våra höga förväntningar som vi har och som vi kommunicerar varje gång vi möts.
• Sist men inte minst så har vårt entreprenöriella arbetssätt med många praktiska inslag genererat en helt annan inre motivation jämfört med den traditionella skolan.