Pedagogiska priset

För två år sedan fick vi det pedagogiska priset för vårt sätt att ta oss an det entreprenöriella lärandet. Självklart är det roligt med ett utnämnade men det ger också en skjuts framåt. För oss har  priset genererat ett eget radioprogram hos utbildningsradion samt medverkan i kunskapskanalen.

Sen är det ju så att det ena ger det andra. Det har även blivit en del entreprenöriella föreläsningar runt om i landet.

Det är nu dags för ett nytt pedagogisk pris. Vem eller vilka som får det är inte klart än. Men visst skulle det vara kul om fler entreprenöriella entusiaster kunde uppmärksammas.

Entreprenöriellt lärande när det är som bäst.

Dagen startade med trolldeg, trolldeg och trolldeg. 10 kg deg blandades innan våra medarbetare kom.  Det blev ett helt fantastiskt arbetspass där lärandet stod i fokus. Alla våra drygt sextio medarbetare gjorde en enorm insats.

Med hjälp av eget skapande fördjupades de geografiska kunskaperna. Dessutom var stämningen på topp och motivationen hög...entreprenöriellt lärande när det är som bäst.

Nästa vecka jobbas det vidare. Då ska detaljerna på plats....berg och bergskedjor ska formas, sjöar ska fördjupas och platåer ska hamna på rätt ställe.



Entreprenöriella pedagoger och degblandare

Det var imponerande insatser när våra medarbetare förvandlade geografisk teori till begriplig praktisk handling. Intresset var stort och kreativiteten hög.



Julia formar till sin topografiska karta

Emma jobbar sakta men säkert fram sin Afrikamodell







En fördjupad förståelse för olika typer av kartor

I morgon tar vi ett nytt grepp kring vårt entreprenöriella förhållningssätt. Vi tänker jobba praktiskt med våra sjuor och det kommer att bli en fortsättning på Afrikaområdet som vi har börjat med.

Vår pedagogiska mål är att var och en ska få en fördjupad förståelse för olika typer av kartor. Och till vår hjälp tänker vi ta salt, mjöl och vatten. Nu handlar det om att producera allt från topografiska kartor till vegetationskartor men i ett praktiskt sammanhang.

Det kommer att krävas en rejäl förberedelse, det vet vi redan.......Det ska nämligen blandas trolldeg som räcker till alla våra 65 medarbetare.

Hur det kommer att gå med hela upplägget vet vi inte men det är ju också en del av det entreprenöriella.

Tobias Rawet gästade oss ännu en gång...

Ännu en gång har Tobias Rawet gästat oss och våra medarbetare. Det är faktiskt sjunde året som vi har förmånen att ha Rawet som föreläsare för våra nior.

Tobias Rawet berättar om sitt liv i en knäpptyst fullmäktigesal

Precis som tidigare år så är det knäpptyst i fullmäktigesalen när Tobias berättar om sitt förflutna under andra världskriget.

Uppladning och lite fika innan det är dags att ta plats i talarstolen

Efter lunch drog själva frågestunden i gång och intresset var stort. Det här blev ett unikt tillfälle att fördjupa sina kunskaper och sin förståelse kring förintelsen.

Det här blev också ett tydligt exempel på ett entreprenöriellt förållningsätt i ämnet histora.....teorietisk bas som över går i förståelse genom praktisk handling.

Våra ledord är sammanhang och helhet

Att man kan lära på olika sätt vet de flesta. Ett sätt är ju det man kallar för ytinlärning och mekanisk inlärning. Man lär för stunden och för provet men man har svårt att använda sin kunskap i andra sammanhang.

 Med ett entreprenöriellt förhållningssätt innebär det att man hela tiden får träna på att omsätta sina kunskaper i ett större sammanhang. Våra ledord är bland annat sammanhang och helhet och hos oss ska alla känna en mening med lärandet.

Ett exempel är vårt program för morgondagen, då alla våra nior kommer att samlas i kommunhuset för att öka sin förståelse kring förintelsen.

Tillsammans med Tobias Rawet, som överlevt förintelsen, kommer våra medarbetare att få användning av sina kunskaper kring andra världkriget....det blir diskussioner och workshop. Tobias Rawets besök är ett återkommande inslag i vårt entreprenöriella lärande.
 

Så har fixar vi studiero och bra inlärningsklimat!

Det finns ju många idéer om hur man får till ett bra klimat i klassrummet och vi är övertygade om att det inte handlar om storleken på gruppen. Nix, det handlar om hur man fixar och trixar under arbetspassets gång.

 

Så här skapar vi  studiero och ett bra inlärningsklimat:

• Först och främst är vi två pedagoger som har gemensamt ansvar för hela gruppen. Ibland är det två klasser och ibland är det tre klasser.
• Alltid en tydlig start av arbetspasset med närvaro och diskussioner kring dagsaktuella händelser i världen
• Tidsrammar och innehållet presenteras både muntligt och med projektor.

• Vi har höga förväntningar och vi sätter ribban högt, vilket ger extra skjuts åt motivationen.
• Vi utgår alltid från våra medarbetare. Hos oss får man visa sina kunskaper på olika sätt. Det viktiga är att man lär sig inte hur.... Det här skapar en trygghet och en trivsam klassmiljö
• I det entreprenöriella lärandet är delaktighet och ansvar extra viktigt. Vi avslutar varje pass med att våra medarbetare får vara med och utforma nästa arbetspass.

Sist men inte minst så har vi vår coaching som vi kontinuerligt genomför med alla våra medarbetare. Här får var och en personlig vägledning mot sina mål. Vad ska just jag göra för att nå nästa kunskapsnivå?

Vår coaching är nog en av de mest betydelsefulla delarna i vår entreprenöriella SO-undervisning. Här skapar vi bra relationer samtidigt som det fokuseras på kunskap.

Högre förväntningar

Mer pengar och mindre klasser löser inte skolans kris. I stället måste resurserna hamna rätt, skriver Svenskt Näringsliv. Men man man menar också att det behövs högre förväntningar på eleverna.

Det finns även en intressant undersökning från Lärarförbundet (DN 18/2)  som visar att 46 procent av svenskarna vill ha mindre klasser i skolan. Resultatet är  föga förvånande!

Det är väl ett ganska förväntat resultat om man går ut och frågar föräldrar som gick i skolan för ungefär 25- 30 års sedan. Det klart man tror att skolan ska vara på ett visst sätt....läxor, en viss storlek på klasser eller att kunskaper bara kan mätas genom skriftliga prov. Det verkar som att alla andra områden i samhället ska utvecklas och förändras men inte skolan.

 

Vi, Sara och Johnny, som jobbar på ett helt motsatt sett får däremot oerhört bra respons från våra medarbetare....och det är ju trots allt de som är på plats. Det är väl deras sanning som ska få vara vägledande i första hand.

När vi gör utvärderingar med våra medarbetare så lyfter man det positiva med en större grupp:

• Man lyfter det positiva med att en tydlig struktur för att på så sätt kunna jobba under lektionen.
• Begreppet läxor har vi strukit, där emot ska alla elever få studiehjälp av oss pedagoger under arbetspassets gång
• Man lyfter också våra höga förväntningar som vi har och som vi kommunicerar varje gång vi möts.
• Sist men inte minst så har vårt entreprenöriella arbetssätt med många praktiska inslag genererat en helt annan inre motivation jämfört med den traditionella skolan.

  

Man verkar hålla hårt i den traditionella traditionen....

Ett bra sätt att få syn på hur långt det entreprenöriella lärandet har kommit är att möta kollegor från andra högstadieskolor i kommunen. När det är lovskola ett ypperligt tillfälle att prata pedagogik och tankar kring lärandet. Och det var precis som skedde på årets lovskola, spännande diskussioner tillsammans med rutinerade pedagoger.

Däremot så märks inte det entreprenöriella förhållningssättet, det är åtminstone inget man pratar om. Det märkliga är att skolor som varit med i kommunens  stora entreprenöriella utbildningssatsning inte alls verkar ha anammat förhållningssättet. Och när man lyssnar lite mer på djupet så verkar man hålla hårt i den traditionella traditionen.......

Inte särskilt entreprenöriellt

Nu har OECD kommit med sin Sverigeanalys på den svenska skolan och vi får faktiskt stöd för våra pedagogiska tankar i rapporten. Vi, Sara och Johnny, har alltid hävdat att större grupper är en tillgång för elevernas lärande....att mindre klasser skulle vara avgörande för bra resultat avfärdas i rapporten.

Nu är det inte så att OECD-rapporten är någon lag och det finns en hel del saker man kan ifrågasätta när det gäller att mäta kunskaper.

Den formativ bedömningen verkar inte ens vara någonting man kan stava till och när proven utförs ska alla sitta i samma rum och prestera på samma tid. EU:s nyckelkompetenser verkar inte stå så högt i kurs. Puh så gammaldags och inte särskilt entreprenöriellt.



.

Två tänker bättre än en

Om du inte stannar upp och utvärderar ditt pedagogiska ledarskap i klassrummet är det stor risk att utvecklingen avtar eller stannar upp. För tveklöst är det så att vi pedagoger gör mycket om dagarna. Vi stressar runt mellan klassrum, vi löser konflikter eller rättar prov.....

Men gör vi verkligen det som skulle göra störst skillnad? Tänk om vi lurar oss själva bara för att vi irrar runt och gör saker hela tiden. Kanske är det så att vägen till mer pedagogisk utveckling går genom att göra mindre av vissa saker och kanske till och med strunta i en del andra saker som man gör av gammal vana.

Hur som helst så gäller det att hitta sin väg. Vi, Sara och Johnny, har hittat en väg som underlättar vår vardag. Vi samarbetar kring all vår SO-undervisning samtidigt som vi utvecklar det entreprenöriella förhållningssättet.

Visst, vi har lite fler elever jämfört med den pedagog som arbetar själv men de stora vinnarna är våra medarbetare som alltid har två pedagoger till hands. Det finns alltid någon av oss i rummet oavsett vad som händer.

En annan stor fördel är att vi i mycket större utsträckning kan individualisera och utmana våra elever  jämfört med den pedagog som kör sitt eget race. Vår ledstjärna är den formativa bedömningen och vi gör allt för att hitta fler lärmiljöer och vi söker hela tiden efter fler sätt att visa kunskaper på.

Sist men inte minst så kräver den entreprenöriella processen ett stort mått av kreativitet, mod och nytänk....och två tänker bättre än en.

Blir det bättre med mer av samma sak?

Skolan debatteras som aldrig förr men frågan är väl om det ger några avtryck i klassrummet?  "Från och med 2016 kommer eleverna i årskurs 1–9 att ha 25 procent mer matematikundervisning jämfört med 2013".

Och det klart att det låter bra att eleverna ska få mer matteundervising. Men den stora frågan är väl om det blir bättre med mer av samma sak. Egentligen handlar det inte specifikt om matte, det här gäller alla ämne.

Vi, Sara och Johnny, tror att lärandet måste hitta andra former. Det måste utgå mer från elevernas inre motivation och det måste kännas meningsfullt och spännande. För oss handlar det entreprenöriella lärandet om att hitta andra sätt att lära samtidigt som man måste våga lämna klassrummet. 

Det är inte alls självklart att mer läxor hemma vid köksbordet och mer undervisning i skolan ger ett positivt resultat.

Det måste finnas en större bredd på hur man kan lära sig och hur man kan visa sina kunskaper och det kan man uppnå inom ramen för den undervisningstid som finns. Mer är inte alltid bättre...

Ganska långt kvar

I stort sett varje kommun i Sverige försöker hävda att det entreprenöriella lärandet råder i just i den egna kommunen.....och Enköping är inget undantag.

Ofta slår man sig för bröstet och riggar upp mässor och andra tillställningar där man visar upp enstaka projekt. Som grädde på moset ser man till att få lite medial uppmärksamhet och genast tror man att nu är skolan entreprenöriell. Och visst är dessa enstaka delar ett tecken på entreprenörskap, självklart är det så. Men så mycket mer är det inte...

För de flesta kommuner  är det långt kvar innan man har ett entrenöriellt förhållningssätt som genomsyrar undervisningen varje dag under hela läsåret. Det är faktiskt långt mycket svårare att "bygga in" de entreprenöriella kompetenserna i vardagen än att ordna lite jippon.

I det entreprenöriella lärandet måste kunskapskraven stå i centrum

Vi, Sara och Johnny, vill visa att det faktiskt går att få till det entreprenöriella utan jippoverksamhet, att det entreprenöriella faktiskt ryms inom den vanliga skolveckan utan problem.

När väl sportlovet är över ska våra 7:or få till en ökad förståelse när det gäller att läsa, använda och analysera olika typer av kartor.... allt från klimatkartor, befolkningskartor till andra temakartor. Och vi gör det med lite salt, olja, vatten och mjöl. Med hjälp av trolldeg ska teori bli till praktik och vi tänker göra det med hela storgruppen samtidigt. Onekligen rätt spännande....och med en bra logistik kommer våra 65 sjuor att kunna producera kartor vid ett och samma tillfälle.

Man ska få prova-på både teoretiskt och praktiskt......

Sportlovet står för dörren men det hindrar inte oss, Sara och Johnny, att gå vidare med vårt nästa projekt. Den här gången vill vi uppmuntra våra medarbetare att redan i grundskolan fundera över sitt yrkesval.

Ett entreprenöriellt projket för grundskolan

Vi vet att det inte räcker med en eller två timmars information från skolans studie- och yrkesvägledare. Nej, det behövs någonting mer, någonting som gör att man verkligen förstår vilket val man ska göra.

Det är just det här som vårt nästa entreprenöriella projekt kommer att innehålla.  Man ska få  prova-på både teoretiskt och praktiskt......Vi tänker alltså se till bygga in det entreprenöriella förhållningssättet i våra samhällsorienterade ämnen men vi ska göra det utan för skolans väggar, ännu en gång.

Tänk dig själv - 65 sjuor i en och samma sal

Idag fick våra medarbetare i sjuan åter träna sina entreprenöriella förmågor på arbetspasset...samarbete, ansvar, kreativitet och ämneskunskap stod på agendan.

Tänk dig själv - 65 sjuor i en och samma sal och alla lika ivriga för att få starta.

Så här gick det till:

• Var och en fick ett eget kuvert med begrepp kopplat till Afrika
• Med hjälp av lite minglande och sökande lyckades var och en hitta sitt syskonbegrepp
• Nu hade nya grupper bildats och det var dags för ännu ett uppdrag.
• Alla grupper drog i gång med Uppdrag Afrika som gick ut på att både rita karta och problemlösning kopplat till Afrikas karta

Det här är ett exempel på ett enkelt inslag av entreprenöriellt lärande, svårare än så här är det inte.

Och så här blev det:

• Bra diskussioner i  varje grupp
• Intresserade medarbetare som tog ansvar och gjorde sitt bästa
• Bra formativt bedömningstillfälle för oss pedagoger
• Medarbetare som hade roligt samtidigt som man lärde sig

         

 

Fixa en pedagogisk kompanjon

Det är inte första gången som vi, Sara och Johnny, får frågan hur vi får till det entreprenöriella lärandet i våra samhällsorienterade ämnen. Och självklart finns det några grundbultar som vi följer....

Tips för att få till det entreprenöriella lärandet i vardagen:

• Vi kör vårt eget race. Vi försöker inte sno någon annans koncept.

• Vi KÖR, det är inte nödvändigt att vrida och vända på allting i all oändlighet. Vi vill vara DOERS.... Att sitta timme ut och timme in på konferenser ger inget resultat. Mer tid tillsammans med medarbetarna  istället.

• Vi drar nytta av varandras kompetenser, vi gör det vi är bäst på helt enkelt. Det enkla är oftast det bästa, krångla inte till det så förbaskat.

Har du inte en pedagogisk kompanjon, se till att fixa en. Testa att jobba med lite större grupper. Två lärare gör ett bättre jobb, ser mer, hör mer och gör mer.

Kul på jobbet kan aldrig vara fel

Arbetspasset på torget är nu avslutat. Det var regnigt, grått och blåsigt .....men det vara bara positiva kommentarer från våra medarbetare.

Det händer någonting med både lärandet och eleverna när man flyttar ut från klassrummet för att hitta förståelse och sammanhang på andra ställen.

Positiva medarbetare startade sina uppdrag på torget i Enköping idag

I dag var det 50-tal arbetsplatser som fick besök av våra åttor. Det var förberedda frågor om arbete och arbetsmarknad och varje grupp gjorde ett fantastiskt arbete.

Uppdraget löstes genom att var och en fick plocka fram sina entreprenöriella kompetenser. Och det behövdes både mod, kreativitet och problemlösningsförmåga för att lösa uppgifterna.

Genom att hitta andra lärmiljöer är det inte bara lärandet som påverkas positivt. Bra stämning och nöjda medarbetare =  bättre jobb så är det bara. Och kul på jobbet kan ju aldrig vara fel.

Att sitta still i klassrummet tränar inte de entreprenöriella förmågorna särskilt mycket

I morgon är det dags, då ska våra åttor träna sina entreprenöriella förmågor. Kreativitet, nyfikenhet, självförtroende är vad som behövs för att lösa dagens uppdrag.

Bara det att lektionen både startar och avslutas på torget i Enköping skapar ju en viss nyfikenhet. Dessutom måste alla våra medarbetare ta sig till torget och man ska vara där på utsatt tid. Det går inte att komma för sent för då missar man hela paketet.

Men vad är det då som är grejen med det entreprenöriella lärandet?....Jo, att göra någonting annorlunda samtidigt som man lär sig. Det klart att man kan läsa om olika arbetsplatser i läroboken men hur torrt och tråkigt är inte det jämfört med att man själv är på plats.

Att sitta still i klassrummet tränar inte de entreprenöriella förmågorna särskilt mycket. Klassrummet är ganska förutsägbart jämfört med att på egen hand ta sig till en arbetsplats för att lösa det uppdrag man fått. Här krävs både mod och självförtroende.

Den här gången är det lokala näringslivet som ska besökas....och varje grupp kommer att få tre ar betsplatser som  manska ta sig till. Alla på gångavstånd från torget.

Det är faktiskt vår nästa plan....

"Samverkan mellan skola och näringsliv är viktig för både skolan och företagare. Företagare behöver komma i kontakt med framtida medarbetare och ungdomar behöver bland annat bli medvetna om den framtida arbetsmarknaden och de krav som ställs där. Båda parter upplever att det är svårt att hitta dessa vägar till samverkan". Det här är någonting som man har tagit fasta på i Malmö men många kommuner har mycket kvar att jobba på.

Bladins skola i Malmö

Samtidigt är det här ett område som skulle lämpa sig utmärkt för ämnet samhällskunskap. Och det går naturligtvis att få till många entreprenöriella vinklingar samtidigt som man får en undervisning som ligger helt i linje med kursplanen.

Det här någonting som vi, Sara och Johnny, tänker ta tag  i. Det är faktiskt vår nästa plan....att få till ett en större kontaktyta mellan skola och näringsliv och  det redan i grundskolan.

Ingen av våra medarbetare ska behöva få vänta enda till gymnasiet innan man får koll på de lokala näringslivet. Riktigt hur det ska gå till är inte klart. Men vi funderar på ett entreprenöriellt kit för hela årskurs 7 - 9.

En del av det entreprenöriella

Nu är pärmarna klara för våra medarbetare i 8:an. Alla grupper har fått en egen pärm laddad med bra-att-ha-saker för entreprenöriella medarbetare. Mötet med näringslivet närmar sig och på måndag är det dags.

Riktigt hur det kommer att gå det vet vi inte men det är ju också en del av det entreprenöriella. Man måste våga chansa lite för att lyckas.

Entreprenöriella medarbetare möter näringslivet

Starten blir på torget och varje grupp kommer att få en pärm med ett antal arbetsplatser som man ska besöka. Den här gången handlar det om spontanbesök men hur man ska ta sig dit det får man lösa helt och hållet själv.

Nu är det nya entreprenöriella grepp som gäller!

Nu är det nya entreprenöriella grepp som gäller när våra medarbetare ska ta sig an arbetsmarknaden!

Samling vid fontänen innan det är dags för Uppdrag yrke

Nu ska våra medarbetare ut och träffa Enköpings näringsliv......Redan nu på måndag är det dags. Vi startar och avslutar på torget i Enköping.

Vad är entreprenöriell pedagogik och entreprenöriellt lärande?

Frågan har egentligen många svar men i grund och botten handlar det om att lära på andra sätt. Åsa Falk Lundqvist som har stor erfarenhet förklarar begreppen entreprenöriella pedagogik och entreprenöriellt lärande.



Entreprenöriell pedagogik är här för att stanna, både till namnet och till innhållet. Vi, Sara och Johnny, är ju helt och hållet övertygade och de första utkasten till vår bok är på gång.

Tankarna har redan börjat snurra i vår entreprenöriella hjärnor

Att skolan ska förbereda eleverna för yrkeslivet känns som självklart men hur ser det ut i verkligheten? Vad vad vet våra unga om yrken, arbetsplatser och utbildningsvägar?

Var och en får väl hitta sitt eget svar på den frågan. Men helt klart finns det en hel del att göra.....Det finns ju faktiskt en del kommuner som kavlat upp ärmarna och  tagit tag i saken och lyckats förbaskat bra. Ett bra exempel är Sjumilaskolan utanför Göteborg. Men att bara titta på vad andra gör duger inte, man måste göra någonting själv också.

Tankarna har redan börjat snurra i våra entreprenöriella hjärnor. Nu ska vi designa aktivteter tillsammans med näringslivet samtidigt som vi bockar av delar av det centrala innehållet i våra styrdokument. Entreprenöriellt som aldrig förr.