Nu drar vi vidare.....

Efter sju år med entreprenöriellt lärande i våra so-ämnen är det nu dags att göra ett avslut i Enköping. Men ett slut är också början på någonting nytt.....

Nu tar vi, Sara och Johnny, med oss våra pedagogiska idéer och börjar på andra skolor. Vårt samarbete kommer att fortsätta men kanske i lite andra former.

Våra entreprenöriella hörnstenar kommer vi så klart att bygga vidare på...

• Formativ bedömning 
• Annorlunda lärmiljöer
• Uppdrag utanför skolan
• Höga förväntningar
• Lära på andra sätt
• Samarbete med näringslivet
• Fina resultat och elever som lär sig för livet

Sist men inte minst tar vi med oss vår övertygelse att alla våra elever kan och vill lära sig bara man får rätt utmaning.

Stort tack till alla som varit med och bidragit till vår entreprenöriella utveckling!

Den inlåsta läraren

Egentligen skulle bloggen gör ett litet sommaruppehåll. Men vem kan låta bli att uppmärksamma en mycket intressant artikel i UNT den 12 juni. Bara rubriken kan ju få vem som helst att hicka till och i samma ögonblick så ser man att det är mer eller mindre en uppföljare på vårt senaste inlägg.

Rubriken är minst sagt intressant: Den inlåsta läraren. Kontentan av det hela handlar om att lärares kunskap inte tas till vara samtidigt som man poängterar avsaknaden av samarbete.

"Vi vet redan i dag, med starkt stöd från forskningen, att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers framgångar i skolan. Undervisningsskickligheten är avgörande.
Vad behövs för att dessa kunskapsnoder ska kunna utveckla den svenska skolan? All kunskapsutveckling handlar om att tillsammans med andra bygga vidare på tidigare kunskaper och erfarenheter. Vårt svar är därför ackumulation och spridning".

Vi, Sara och Johnny, har under fler års tid arbetat för att få ett större mandat när det gäller entreprenröiellt lärande.Under den senaste tiden har vi även aktivt förespråkat dubbla pedagoger för att undervisningen ska utvecklas och för att bedömningen ska bli mer träffsäker. Men intresset är minst sagt svalt.......... Lärarna verkar hellre sitta på sin kammare för att försöka uppfinna hjulet igen istället för att söka samarbete.

Debattartikeln den inlåsta läraren ses som ett välkommet bidrag till den pedagogiska debatten

Varför ska läraryrket vara ett ensamyrke?

Läsåret är slut för den här gången och det är dags att summera. Vårt entreprenöriella utvecklingsarbete har fortsatt och det har gått framåt samtidigt som nya pusselbitar faller på plats varje år.

Vi har som vanligt arbetat en hel del utanför skolan och på så sätt lyckas ví höja motivationen hos våra medarbetare...men så ser det ju inte ut överallt.

Egentligen är det lite märkligt att själva lärandet förväntas ske framför en whiteboard med 25 elever sittande i rader....för så ser det fortfarande ut i skolan på många håll. Nä, man kan fundera varför det inte sker någon förändring?

Det finns säkert flera förklaringar till varför skolans pedagogik utvecklas sakta. Men med hjälp av enkla medel skulle man kunna få lite mer snurr på de pedagogiska hjulen.

Det finns stora pedagogiska fördelar om lärare kan arbeta tillsammans

Lärare behöver helt enkelt arbeta tillsammans i större utsträckning. Varför ska läraryrket vara ett ensamyrke när andra yrkesgrupper arbetar tillsammans i olika grupper och projekt? Genom att arbeta tillsammans lär man ju inte bara varandra....Man både stöttar, löser problem och reflektera tillsammans.

Att kunna få reflektera tillsammans över en gemensam praktik har stora fördelar och det driver utvecklingsarbetet framåt.

Inför nästa läsår fortsätter vi att arbeta med lite större grupper och dubbla pedagoger i våra fyra SO-ämnen. Vi gör det för att vi ser stora kunskapsmässiga fördelar för våra medarbetare och vi gör det för att vi som pedagoger både blir effektivare, kommer på fler idéer samtidigt som det är roligare att gå till jobbet. Men just nu står sommarlovet för dörren och bloggande kommer att ta ta ett litet upphåll.

Religionsundervisning på torget i Enköping = Sant

Våra åttor gjorde det igen......arbetade utanför klassrummet. Den här gången var det torget i Enköping som blev startpunkten.

Efter en kort genomgång av dagens uppdrag drog de olika grupperna ut för att intervjua Enköpingsborna kring deras kunskaper i religion.

Vad vet Enköpingsborna om religion?



Sammanställning av resultatet gjordes direkt på plats

Men det var många andra förbipasserande som stannade upp....."kul att skolan har utvecklats".

Det blev många bra möten och alla grupper fick ganska snart ihop ett resultat att redovisa. Och själva presentationen gjordes så klart på den lilla estraden på torget. Det här är ett tydligt exempel på hur det entreprenöriella lärande kan se ut......

Ännu en gång byter vi miljö

Nu är det bara någon timme kvar innan dagens SO-lektion startar....Ännu en gång byter vi miljö och arbetspasset både börjar och slutar på torget.

Nu ska Enköpingsborna visa vad de går för när det gäller religion och olika symboler. Det här är blir en bra avslutning på terminens sista entreprenöriella religionslektion.

Här krävs samarbete, kreativitet samt en förmåga att praktiskt använda sina kunskaper

För våra medarbetare handlar det inte bara om att göra en egen undersökning. Alltsammans ska sedan sammanställas och utvärderas på torget innan vi avslutar.

Kreativa elever får man bara om man ger de en viss frihet

Innan terminen är slut ska våra 7:or avsluta romarriket och den här gången får man välja område efter intresse.....slavar, familjen, krig eller gladiatorer. Visst är det viktigt att få välja men elevers delaktighet i sitt eget lärande ska ju inte bara handla om att välja arbetsområde.

Det som är minst lika viktigt är att varje elev får möjlighet att välja HUR man ska redovisa sina kunskaper. Styrdokumenten visar vilka kvaliteter som ska uppnås men HUR våra medarbetare ska visa sitt kunnande finns inte reglerat.

Och tur är väl det...kreativa elever får man bara om man ger de en viss frihet utan att styra och övervaka allt in i minst detalj.

 

Ett bra sätt att leva sig in i historien är att göra film eller använda sig av drama. Och med rätt upplägg blir dessa redovisningsformer en guldgruva för den formativa bedömningen.

Vi som pedagoger kan vara med under hela processen samtidigt som vi problematiserar för att locka fram de främsta kvaliteterna.
 

Coaching för lärande

Ännu en skola har tagit kontakt med oss och den här gången är det från södra delen av Sverige. Och vårt sätt att arbeta med coaching för lärande är det som står högst på agendan.

Vi är ju måna om att lärandet ska utvecklas och det klart att vi delar med oss av våra erfarenheter. Vår modell med coaching för lärande bygger på att man alltid är två pedagoger på varje arbetspass men den bygger också på lite större grupper entreprenöriellt förhållningssätt och en struktur utöver det vanliga.

Styrkan med vår modell är att coachingsamtalen pågår under ett vanligt arbetspass utan att undervisningen störs. Genom samtalen får våra medarbetare veta vad som gäller för nästa kvalitativa steg men coachingsamtalen innehåller även en social dimension. Det kan handla om allt från grupper, kompisar eller placeringar. Vår övertygelse är ju att fungerande lärmiljöer är grunden för att alla ska kunna nå så långt som det bara går.

En fråga vi ofta får är hur lång tid varje samtal tar....utgångspunkten är varje medarbetares funderingar och önskemål och tiden kan alltså variera. Men runt tio minuter är väl ett mått som håller för det mesta.